måndag 22 december 2008

Familjens projektledare säger upp sig

Gunilla Bergensten tröttnade på att vara familjens projektledare och hon har skrivit en bok om sina tankar och insikter. En arg bok, men också tänkvärd.

Jag förstår precis det hon skriver för det stämmer i vår familj också. Det handlar inte om att dela upp vardagssysslorna och hämtning/lämning av barn utan allt det där andra, som tex att köpa presenter när nån fyller år, boka/avboka tandläkare, läkare, fritidsaktiviteter etc, planera och genomföra fester, hålla reda på den sociala kalendern, plocka, plocka, plocka, se till att barnen har vinterskor när vinter kommer och nya sandaler när sommaren kommer, gympapåsar, påskrivna lappar till skolan o.s.v. i all oändlighet.

Gunilla har en tes om att det börjar när barnen kommer, men hos oss var det så redan innan. Visst gör sambon en hel del saker, men det är oftast på initiativ från mig.

Hon skriver också att när vi i fortsättningen kommer överens om att vår partner ska ta över en viss del av bördan så ska vi heller inte tolerera att det görs till en lägre nivå än vår egen. OK att det görs på ett annat sätt, men resultatet ska bli lika bra eller bättre. Det är många partners (män) som skyller på att de inte kan, men då får de faktiskt lära sig!!!

Detta är en tänkvärd bok som bör läsas av de kvinnor som börjat tröttna på att vara familjens projektledare, OCH av deras män.

1 kommentar:

Marie sa...

Den här boken ska absolut hamna i min att-läsa-hög! Det låter verkligen som en bok för mig!
God Jul på dig! =)